AI-analys
Bild- och textanalys · 1911–2026
Varje publicerad affisch i arkivet har lästs av en språkmodell, fält för fält: text, ansikten, blickar, leenden, layout, symboler, färger, tonläge och teman. Läsningen har registrerats per affisch och du kan här ta del av analysen. Siffrorna i graferna bygger på en sammanställning av den analysdata som AI-modellen genererat vid den angivna körningen (andelar och medianer per decennium), vilket visar hur det bevarade materialet har förändrats över tid.
Metoden gör mönster mätbara i det bevarade materialet som inte har synliggjorts tidigare. Vad modellen bland annat har registrerat är att demokrati som budskap var ett återkommande tema på affischerna i samlingen under mellankrigstiden. Däremot blir temat ledarskap vanligare i materialet över tid. Retorik kring trygghet finns med under mellankrigstiden, faller under folkhemsbygget, och ligger i de tre senaste valen högre i samlingen än då. Den tecknade affischen var den helt dominerande formen på 1920-talet och är nästintill obefintlig i modern tid, medan fotobaserade porträtt hör till seklets andra hälft.
Ansiktena i det bevarade materialet visar ett eget mönster. Under 1920- och 1930-talet ler omkring en tiondel av de avbildade ansiktena, och på 1920-talet möter knappt en femtedel betraktarens blick. I dagens bevarade material ler omkring två tredjedelar och sex av tio ser dig i ögonen. Kvinnor förekommer sparsamt på de tidiga valaffischerna. Efter en uppgång kring 1950 ligger andelen stilla i fem decennier för att efter millennieskiftet stiga igen. På 2020-talet är drygt två tredjedelar av de avbildade könsbestämbara personerna i urvalet kvinnor, mot 29 procent i samlingen som helhet.
Två mönster i materialet skiljer sig från vad man kan förvänta sig. Affischen har inte blivit ordfattigare med tiden utan bar minst text under femtiotalet och sextiotalet, med sju ord i median mot dagens tolv. Och uppmaningen att göra något, till exempel att rösta, har inte tonat bort: tre av fyra affischer i samlingen bar ett imperativ under trettiotalet, knappt en av sex under åttiotalet, och i dag gör nästan hälften det igen.
Nedan finns 15 mätserier som du kan utforska närmare. Varje mätserie redovisar sitt specifika underlag, sin metod och vad siffrorna inte kan uttala sig om. Det här är en betaversion, och vi uppdaterar både AI-modellen och analyserna efter hand.
Metodologisk markering: Historiska faktatexter och kronologiska översikter är ämnesgranskade för historisk och statsvetenskaplig korrekthet. AI-modellens automatiska klassificeringar av tonläge, känslor och teman utgör modellens egna probabilistiska tolkningar av det bevarade materialet, inte absoluta historiska fakta. Alla tolkningsbara fält bär en särskild märkning i arkivet och redovisas med sin utvärderade överensstämmelse mot ett manuellt facit.
01 Attack vs egenreklam
71 % affischer med attackbudskap · 1920-talet
Inom det bevarade materialet har attackaffischen blivit ovanligare över tid: andelen affischer som går till angrepp mot motståndaren faller 46,0 procentenheter från 1910-talet till 2010-talet. Över hela samlingen klassificeras 26,0 % som attackaffischer.
Attack vs egenreklam02 Hopp/Hot-balansen
49 % affischer med hoppfull ton · 2010-talet
Valaffischerna i det bevarade materialet visar en trend mot mer hoppfull retorik: andelen hoppfulla affischer i samlingen stiger 38,0 procentenheter från 1910-talet till 2010-talet. Över hela samlingen klassificeras 37,0 % som hoppfulla.
Hopp/Hot-balansen03 Layoutskiftet
89 % illustrerade affischer · 1920-talet
Bildtypen skiftar i det bevarade materialet över seklet: den vanligaste i samlingen är illustration, och rena fotografier står för 14,0 %. Illustrationens andel toppar på 1920-talet (89,0 %) och bottnar på 2010-talet (3,0 %).
Layoutskiftet04 Temabanorna
36 % affischer med temat klasskamp · 1920-talet
Det bevarade materialets ämnen speglar seklets historia: klasskampen utgjorde temat för 36,0 % av affischerna i samlingen på 1920-talet och 0,0 % på 1990-talet. Vanligast över hela samlingen är framtid (38,0 %), ekonomi (32,0 %) och arbete (32,0 %). Underlaget är 432 affischer.
Temabanorna05 Kvinnorna på affischen
67 % kvinnor av personerna · 2020-talet
Affischens kvinnor framträder sent och långsamt i materialet: 29,0 % av de könsbestämbara personerna i samlingen är kvinnor, och andelen stiger 39,0 procentenheter från 1910-talet till 2010-talet. Underlaget är 520 personer på 244 affischer; 26,0 % av de identifierade personerna gick inte att könsbestämma och ingår inte.
Kvinnorna på affischen06 Leendet
77 % leende ansikten · 1990-talet
Det politiska leendet framträder i det bevarade materialet huvudsakligen under efterkrigstiden: andelen leende ansikten i samlingen bottnar på 1910-talet (0,0 %) och toppar på 2000-talet (77,0 %). Över hela samlingen ler 42,0 % av ansiktena.
Leendet07 Ansiktsindex
73 % affischer med minst ett ansikte · 1920-talet
Förekomsten av ansikten varierar i samlingen: 73,0 % av affischerna i materialet bar ansikten på 1920-talet, mot 37,0 % på 1960-talet. Över hela samlingen har 57,0 % av affischerna minst ett ansikte – vilket visar en skiftande kurva snarare än en linjär ökning.
Ansiktsindex08 Symbolatlasen
67 % affischer med minst en symbol · 1910-talet
Förekomsten av politiska symboler förändras i materialet: andelen affischer med en explicit politisk symbol faller 30,0 procentenheter i samlingen från 1910-talet till 2010-talet. Över hela samlingen bär 46,0 % minst en symbol.
Symbolatlasen09 Trygghetskurvan
24 % affischer med trygg* · 1950-talet
Trygghetsspråket förekommer tidigt i materialet: 7,0 % av affischerna i samlingen talar om trygghet. Andelen toppar på 1950-talet (24,0 %) och bottnar på 1910-talet (0,0 %).
Trygghetskurvan10 Blicken
83 % ansikten som möter betraktarens blick · 2000-talet
I det bevarade bildmaterialet vänder sig affischmänniskan allt oftare mot betraktaren: andelen ansikten som möter betraktarens blick stiger 58,0 procentenheter i samlingen från 1910-talet till 2010-talet. Över hela samlingen möter 50,0 % av ansiktena blicken.
Blicken11 Polariseringsindex
21,9 semantiskt avstånd mellan partier (cosinus × 100) · 2000-talet
Det språkliga avståndet mellan partiernas textvektorer i samlingen varierar över seklet: indexet ligger mellan 12,5 och 21,9 över de elva decennier som går att jämföra. Högst avstånd i modellens textanalys uppmäts på 2000-talet (21,9), medan 1920-talet uppvisar lägst avstånd i modellens ordvalsmätning (12,5).
Polariseringsindex12 Imperativindex
73 % affischer med imperativ · 1920-talet
Användningen av imperativ i samlingen är skiftande: 43,0 % av affischerna i det bevarade materialet bär ett imperativ, och kurvan uppvisar en U-formad utveckling över decennierna.
Imperativindex13 Vi-mot-dom-kvoten
17 % affischer med vi-ord · 2020-talet
I det bevarade materialet bär 15,0 % av affischerna ordet vi och 13,0 % ordet dom (eller motsvarande former). Räknat på orden i stället för på affischerna är 59,0 % av dessa pronomen vi-ord.
Vi-mot-dom-kvoten14 Färgpolitiken
75 % affischer i sitt partis färg · 2020-talet
Användningen av partifärg som visuell uniform framträder i två vågor i samlingen: 46,0 % av affischerna i materialet bär sitt partis färg över seklet, och överensstämmelsen stiger 23,0 procentenheter från 1910-talet till 2010-talet.
Färgpolitiken15 Ordmängden
7 ord per affisch (median) · 1950-talet
Textmängden på affischerna i samlingen varierar kraftigt: ordrikast i materialet är 1910-talet med en median på 20,0 ord per affisch, medan 1950-talet har lägst median på 7,0 ord. Över hela samlingen är medianen 10,0 ord och genomsnittet 17,5 ord – genomsnittet dras upp av enstaka programaffischer, varav den längsta innehåller 347 ord.
Ordmängden