Om projektet
Propagandaindex är ett digitalt arkiv med svenska valaffischer. Affischerna har restaurerats digitalt. Genom transkribering och AI-stödda analyser har Propagandaindex gjort det möjligt att upptäcka mönster i materialet som tidigare inte har synliggjorts. I arkivet samlas flera mätserier som visar hur budskap, retorik och bildspråk har förändrats över tid i det bevarade urvalet.
Affischerna är ett tidsdokument: de visar vilka frågor som var aktuella, hur partierna försökte övertyga, och hur det politiska språket förändrats. Propagandaindex är ett initiativ för ökad tillgänglighet och fördjupad förståelse för hur politiska budskap har formats över ett sekel av svensk politisk kommunikation.
Våra AI-modeller är i ett betastadium och kan innehålla felaktigheter gällande enstaka affischer. Om ni upptäcker ett fel eller om ni inte håller med om AI-modellens tolkning kan ni kontakta oss här.
Bakom Propagandaindex står innovationsstudion Surprise Systems. Propagandaindex har också ett redaktionellt samarbete med Dagens Nyheter.
Hur vi jobbat med AI
1 · AI ser
En språkmodell läser varje affisch: transkriberar texten, räknar ansikten, noterar leenden, blickriktning, layout, symboler och färger. Varje körning prövas mot ett handskrivet facit innan den får användas, och en körning som skulle försämra ett godkänt mått avvisas. Vilken körning som ligger bakom varje mått redovisas på måttets sida.
2 · Matematiken
Alla visualiserade kurvor bygger på en sammanställning av den analysdata som AI-modellen genererat vid den angivna körningen (andelar, medianer och frekvenser per decennium). Eftersom språkmodeller till sin natur är probabilistiska låses analysdata vid en specifik körning så att samma underlag återges vid varje rendering.
3 · AI som tolkar
Vad en kurva eller ett budskap faktiskt betyder är alltid en bedömning, oavsett vem som tolkar – en politisk expert, en fotograf, en historiker eller en elev i mellanstadiet. Det gäller givetvis vår AI-modell också, som tolkat arkivet utifrån vad den ser. Allt som är tolkning – budskapstyper, teman, datapunkternas läsningar – bär märkning för tolkning och blandas aldrig ihop med uppmätta faktadata, som ordmängd eller partifärg.
Granskning och avgränsning: De historiska sammanfattningarna och valårsöversikterna har genomgått akademisk faktagranskning. AI-modellens automatiska innehållsanalyser utgör separata, probabilistiska datatolkningar av bild- och textmaterialet.
DN har gett två forskare, nationalekonomen Lars Calmfors och statsvetaren Johannes Lindvall, i uppdrag att läsa de historiska beskrivningarna på Propagandaindex. De har inte faktagranskat i detalj men gett övergripande synpunkter för att minska riskerna för felaktiga slutsatser. Propagandaindex står för allt innehåll och alla slutsatser.
Arkivets siffror
Varje datapunkt anger vilken typ av mätning den grundar sig på. Det är den förkunskap som behövs för att läsa arkivet kritiskt.
Räknat ur texten
Ordmängd, imperativ, vi-ord, ordsökningens kurvor. Räkningen är ren aritmetik på den transkriberade texten med dokumenterade regler: samma text ger samma tal varje gång, och reglerna står på måttets sida.
Läst ur bilden
Ansikten, blickar, leenden, symboler, färger, bildtyp. Här utläser AI-modellen affischens bildspråk utifrån sin träning.
Tolkat
Ton, teman och budskapstyper. Två läsare kan vara oense om samma affisch, vilket ligger i tolkningens natur. Allt sådant bär märkning för tolkning och hålls skilt från det uppmätta. Läs enskilda etiketter som modellens tolkande förslag.
Om ni upptäcker ett fel eller om ni inte håller med om AI-modellens tolkning kan ni kontakta oss här.
Facit: hur vi vet om AI-modellen läste rätt
En AI-modell som analyserar hela samlingen kan inte kontrolleras manuellt affisch för affisch i produktion. I stället finns ett facit: ett urval där en mänsklig bedömare har fastställt svaret genom att granska affischen fält för fält. Modellens läsning jämförs mot facit, och varje mått har en kvalitetsgräns det måste uppfylla.
Facit omfattar 159 svarsnycklar, och de är inte lika djupt granskade. För 40 av dem är hela bildläsningen kontrollerad: text, ansiktsantal, symboler, bildtyp och namngivna politiker. De övriga 119 verifierar enskilda fält för att säkerställa statistisk relevans. Eftersom utvärderingen vilar på ett stickprov finns en inbyggd felmarginal på enskilda verknivåer.
Just nu klarar alla tio mätta fält sina gränser mot facit, vilket gör att vi känner oss trygga med att publicera AI-analysen som ett forsknings- och bildningsverktyg. Varje ny körning mäts om mot facit, och ett mått som faller redovisas öppet som fallet.
Tonen är det mest komplexa måttet, och där kan två mänskliga läsare svara olika utan att någon har fel. Måttet utvärderas mot 77 svarsnycklar i facit och mäter vad modellen tolkar att affischen vill att betraktaren ska känna.
Gränserna sattes före mätningen och sänks inte för att ett utfall ska klara dem.
Källor och partners
Syfte
Bakom Propagandaindex står innovationsstudion Surprise Systems. Propagandaindex har också ett redaktionellt samarbete med Dagens Nyheter. Projektet har finansierats av Ocean Outdoor. Samlingen har gjorts möjlig tack vare Riksdagspartierna, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Kungliga biblioteket, Göteborgs universitet, Wikimedia Commons, Stockholmskällan, Partiarkiven och privata samlingar.
Källmaterial
Affischerna visas oftast i hög upplösning via IIIF, med källicens redovisad per affisch.
Samlingen omfattas av ett samlingsavtal med Bildupphovsrätt. Kontakta oss angående rättigheter här, eller läs villkoren i sin helhet.
Ändamål
Detta är ett bildningsprojekt utan kommersiellt eller partipolitiskt syfte. Målet är att göra Sveriges valaffischer tillgängliga och granskningsbara för forskare, studenter, journalister, lärare och alla som är intresserade av svensk politisk historia.